Därför blev jag vegetarian

Det händer att folk frågar mig varför jag är vegetarian. Inte sällan med en nedlåtande misstänksamhet, ofta i tron att det var ett politiskt beslut.

meat-is-murder-lo1

Faktum är att det var 100% av hälsoskäl. För drygt 3 år sedan åt jag väldigt osunt med färdigrätter, snabbmat osv. Den ohälsosamma livsstilen gjorde att jag ofta blev sjuk och ständigt kände mig trött. Dessutom var mitt blodtryck ganska högt, trots min ringa ålder.

Jag påstår absolut inte att en vegetarisk kost är sundare än en varierad kost som innehåller kött. För mig handlade det istället om att göra ett drastiskt beslut där jag över en natt helt ändrade mina kostvanor. Hade jag steg för steg gått mot en sundare kost är jag övertygad om att jag glidit tillbaks till mina gamla vanor. Genom en radikalförändring blev jag mycket mer medveten om mitt val och därmed mer fast beslutsam om att lyckas.

slakt3_1196990748_3886741

Detta är nu drygt tre år sedan. Under tiden som gått har jag omedvetet blivit allt mer äcklad av tanken att äta döda djur. Ännu mer förkrossad blir jag av tanken på att ett djur skulle behöva sätta livet till bara för min njutnings skull, när jag klarar mig precis lika bra utan. Därmed inte sagt att jag ogillar smaken av kött. Det finns faktiskt få saker som är godare än en grillad köttbit på sommaren.

front1

Observera att jag bara skriver utifrån mitt eget perspektiv, detta är absolut inget försök till att få någon att ändra sig. Jag skiter faktisktiskt i om andra äter döda djur, bara de inte har mage att samtidigt kalla sig djurvänner.



6 svar till “Därför blev jag vegetarian”

  1. Mr F skriver:

    Usch, äckligt att grisen kan ligga och sova i blod, när hans polare hänger i luften

  2. Djurvän (så det så!) skriver:

    Ursäkta mig lite, detta är inte meningen som något slags påhopp eller så men jag accepterar verkligen att du har tagit ditt val att inte äta kött! Absolut! Det är strongt av er som klarar av det, jag själv skulle aldrig klara av det.. Är i för stort behov av att kunna äta kött och fisk och sådant..

    Men det där du kommer och påstår att vi som äter kött – att vi inte är djurvänner?! Alltså… Nu blir jag arg, tyvärr men sant! Jag blir riktigt arg.. jag anser verkligen mig vara en riktig djurvän trots att jag äter kött! Det finns liksom inte någon koppling till att om man äter kött så är man ingen djurvän.. hrm.. Knasigt!

    Jag äter kött och det är inget jag hycklar med. Jag är en jääävligt bra djurvän som finns där för djuren.. Jag har under mina år i livet tagit hand om många många djur som farit illa i sina tidigare hem och hos mig har de fått ett riktigt bra hem. De blommar upp, lever som de vill göra och njuter av livet – ngt som inte var tänkbart i deras förra förhållanden. Så kom inte och kalla alla som äter kött för att vara icke-djurvänner. För det stämmer inte!!!!!

    Så det så!

  3. Kim Lemon skriver:

    Det är en hedersgärning att du tagit hand om djur som farit illa, det ska du ha en stor eloge för.

    Tyvärr är de djur som du hjälpt med hjärta och omsorg ganska få i jämförelse med de djur som du inte kände personligen, men som kallblodigt dödats för att du skulle kunna njuta lite extra av dina måltider.

    Förstår att du blir upprörd, men i min värld äter en djurvän inte sina vänner.

  4. alexandra skriver:

    oj, det var som att läsa om hur jag tog mitt beslut! på tisdag (den 9e juni) så har jag varit vegetarian i fem månader! Har absolut inga planer på att lägga av, och säger precis som du att jag får den frågan, och svarar ofta på samma sätt som du skrivit här. folk frågar även mig om jag inte saknar kött, men sanningen är att jag faktiskt inte gör det. Jag är så stolt över min livsstil och allt jag bidrar med att jag inte ens blir sugen på det, jag äter ju så mycket gott iallafall.. courn och soja och tofu osv. är lika gott det!
    Hälsosammare och lyckligare är jag också. Gladare, och min kropp mår super! absolut ett jättebra beslut jag tog, och tror jag håller mig till det helt och hållet, kanske i all framtid :)
    Keep up the good work! Du var en pepp-källa!

    och till ”Djurvän (så det så!)”- kommentaren så säger jag att okej, du är en djurvän? klart du inte äter grannens hund! men.. varför är grisen på bondgården tre kilometer ifrån dig mindre värd än hunden?
    Tänk efter innan du skriver inlägg. Visst, bli upprörd, men allvarligt.
    Kalla dig inte sann djurvän. Då lever du ju bara i förnekelse!

  5. Eric skriver:

    Egentligen är det ju inte så svårt. Det är ju bara att göra en kort analys av ordet ”vän”. En vän är någon som är just vänlig mot någon annan eller något annat. En vän exploaterar inte den andra och utsätter denna för lidande för sin egen vinnings skull, än mindre bidrar en vän till att den andra dödas. Det är just sådant som en sann vän ska försöka förhindra.

    Att hjälpa andra varelser i nöd är fint i sig, men om man kallar sig djurvän när man har räddat en fågel som fallit ur boet eller tagit hand om en skadad räv vid vägkanten och sedan sätter sig ner och äter ett annat djur, så kan man omöjligen se sig som djurvän. Vänner befinner sig på samma nivå, och är av lika värde, och jag skulle inte äta min bästa människovän lika lite som jag skulle äta en plågad gris eller ko, för de är precis lika mycket värda som jag eller min människovän. Gör en insats för världsfred och minska på globalt lidande på så många nivåer och samtidigt uppmana till lycka för alla genom att bli etisk vegetarian! :-)

  6. Nauticus skriver:

    ”Förstår att du blir upprörd, men i min värld äter en djurvän inte sina vänner.”

    Word. Jag är själv inte någon extremare ”bunnyhugger”, men likväl vegetarian. Finns många argument till att bli vegetarian. För mig var det av filosofiska själ likväl som jag inte står ut med tanken på att någon faktiskt dödas för min extremt patetiskt korta stund av njutning som inte gör någonting bättre. Sen kan man ju fråga sig om det inte vore mer ekologiskt att lägga ner den energin och kostnaden som man gör på köttproduktion och istället odla vegetabiliska ätbara växter.

Lämna en kommentar