Den 4:e september åker jag och bruden till Tunisien för att svettas i värmen. Det är verkligen välbehövligt att komma ifrån DATAN och slippa fyrkantiga ögon ett tag. Tillbaks den 18:e, väl mött då!
Dagens besök på Rasta i Kalmar var en stor besvikelse då Maria serverades en måltid som närmast kunde beskrivas som kattmat. Att kalla Rasta för restaurang/café måste vara ett skämt. Vi gick både därifrån hungriga, lite fattigare och inte minst äcklade. Maria beställde pasta med krämig sås innehållandes karré, svamp, lök och paprika.
Snacka om besvikelse när hon fick in den bajsbruna kletiga sörjan ovan, som tro det eller ej faktiskt såg ännu äckligare ut innan hon rört runt i den. Nej fy skäms Rasta! Vad är detta för skit och hur har ni mage att servera kattmat?
Jag beställde in vegetarisk pyttipanna och blev näst intill lika besviken. Den påminde om Findus-färdigpytt… men inte nog med det, den smakade bränt och gammalt otvättat stekbord samtidigt som den var helt snustorr.
Jag kan därför med gott samvete avråda er att besöka Rasta i Kalmar, för faktum är att jag aldrig tidigare blivit så besviken vid ett besök på restaurang.
Jag har med största sannolikhet drabbats av någon form av influensavirus. Sitter nu fullproppad med både Ipren och Panodil och svettas som en gris.
I natt hände en riktigt otäck sak. Jag var halvvaken och feberyrade tidigt på morgonen, när jag inom loppet av 5 minuter fick kraftfullt sänkt allmäntillstånd med smärtsamma stickningar i händerna. Kort där efter började jag skaka/frossa som aldrig förr. Det var ingen vanlig feberfrossa, utan den var så kraftfull att jag inte fick i mig tillräckligt med syre och tänkte att min sista stund är kommen. Maria noterade att mina läppar var blå och att jag var kritvit i ansiktet. De kraftfulla skakningarna gick inte att stoppa, oavsett hur mycket jag försökte koppla av.
Maria gick upp ur sängen och hävdade bestämt att vi måste åka till akuten. Med mina skakningar, syrebrist och 39.9 grader feber var det dock en omöjlig tanke att ta mig till bilen… I min värld var ambulans enda alternativet, men det orkade jag i mitt tillstånd inte framhäva.
Plötsligt, utan att tidigare känt mig illamående, började jag kräkas våldsamt. Av nån anledning gjorde kräkningarna att skakningarna successivt avtog och jag kunde långsamt till normal andning…
Detta var en fasansfull upplevelse som Maria och jag har behövt prata en del om idag…
De fåtal gånger jag köper ny dator brukar det märkligt nog bli impulsköp. Igår kl 18.30, efter några fredagsöl hos Per, besökte jag helt oplanerat SIBA och hittade denna trevliga bärbara maskin.
Den har en del löjliga skitgrejer så som inloggning med hjälp av fingeravtrycks-identifiering och en massa utgångar som jag ändå inte kommer använda. Känns meningslöst att betala för såna grejer, men det fanns andra aspekter som gjorde att just denna maskin kändes rätt. Dessutom har jag har haft HP-datorer sedan 2001 och tycker det är trevliga produkter.
Några bra saker
Den enda egentliga anledningen till köpet är att Per och jag ska fixa kontor mycket snart. Då behövs en schysst dator som arbetsredskap.
Sitter nu uppe mitt i natten (3:30) med feber och känner mig allmänt nedstämd. Steg precis upp efter några timmars försök att somna. Trots sprängande huvudvärk och utmattning kan jag inte somna. Det är många tankar som snurrar runt i huvudet, mestadels ångestfyllda och sorgsna sådana. Önskar Maria vore vaken så jag hade någon att prata med. Tog precis en Ipren, ska sitta uppe en stund till… till ingen nytta…
I övrigt så har jag feber idag. Var helt förstörd redan igår, men trodde det berodde på bakfylla. När jag tog tempen igår kväll visade det sig dock att jag hade 38.3. Har mestadels vilat hela dagen…